Det är regnigt. Och ännu värre: KALLT. Tröstar mig med scilla, humlor och vår trädgård i Roquebrun.
Här tänkte jag vi kunde ha vår båt. När det blir lite för varmt på land och man tröttnat på Orb och vill känna lite salt, typ.
Stora vågor kräver stor båt.
Tur att förvaltaren är duktig och sköter allt så fint åt oss. Vilken ordning! Snart är det dags för ett återbesök, det känner jag tydligt.
Frankrike,
Bonjour! Med hemkomsten från Languedoc kom Zooobizzoouu alias Ville.
Min drömträdgård i Roquebrun. Observera viadukten över floden i bakgrunden. Och så lägg till doften av blommande citrusträd. Aahhhhh.....
Och när man inte jobbar (vilar) i sin drömträdgård kan man sitta här på baren i korsningen och kolla på folk. Turister till exempel.
Men hemma är det obeskrivligt vackert också. Se här en av mina fantastiska arbetsplatser, fotat igår kväll.
I blom!
 
Frankrike, Ville,
Längtar. En aning. Eller lite mer kanske. Det är jag som badar i floden där ute, nedanför den lilla staden på bergssluttningen Roquebrune. Här skulle man kunna bo.
I medelhavsträdgården som krävde bergsbestigarmod. I alla fall av en med höjdskräck.
Det finns alldeles för lite plataner i Sörmland.
Languedoc,