Jamen det var ju så tråkigt! Att Steve Jobs fick sluta sitt jordeliv alldeles för tidigt. Hur många kreativa år kunde inte han ha haft kvar om han fått leva och vara frisk?
Som för så många andra som pluggade på universitetet på 80-talet så var det Mac som gällde. Hur snygg var inte
classic t ex då det begav sig...

En stor investering var det också! Och när vi sålde den fick vi igen en hel del av pengarna.

Och sedan den här skönheten! Hur snygg som helst. Min bästis.

Och så den här bärbara skönheten. Så enkel, så lätt, så snygg och så perfekt.
Familjen fulländas av I-phone. Min tredje bästis. För det är ju så med de här prylarna att de är inte bara prylar. 


En glädje i dag är att Tomas Tranströmmer får nobelpriset i litteratur. Den här dikten kan väl passa:
Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret.
 
Valv gapade bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig

och viskade genom hela kroppen:


'Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv efter valv oändligt.
Du blir aldrig färdig och det är som det skall!'


Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signorina Sabatani
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

(Tomas Tranströmer)

Requiescat in pace, Steve! Det finns nog inte tillräckligt många iUppfinningar i himlen.

Flaggorna, en svensk och en norsk, vajar på halv stång i dag i Nyköping. Bild från SN.
Utöya,